• Tandborste

    TandborstningDet kan vara nödvändigt att justera borsten för insidan av tänderna och områden som är svåra att nå. En elektrisk tandborste kan vara ett bra alternativ och är enkel att använda. Se till att du gör rent under bryggan.

  • Tandtråd

    tandtradFör trånga områden, där den interdentala borsten är svår att använda, rekommenderas tandtråd. Rengör sidorna av din implantatstödda tand och distansstolparna genom att dra tandtråd (tjock tandtråd) fram och tillbaka mellan implantattanden och de intilliggande tänderna, eller genom mellanrummet bredvid distansstolparna.

  • Vinkeltandborste (mellanrumsborste)

    VinkeltandborsteEn mjuk vinkeltandborste (mellanrumsborste) passar för svåråtkomliga områden runt dina implantatstödda tänder eller tungytor (insidan av tänderna) och runt ansiktssidan (utsidan) av implantatstolparna hos dina implantatstödda tänder.

  • Interdental tandborste (interproximal tandborste)

    SmaatandeAnvändning av en interdental tandborste hjälper till att rengöra sidorna av den implantatstödda tanden och kronan eller distansstolparna och ytan under bryggan. Borsta med en fram- och tillbakagående rörelse och tryck försiktigt mot sidan av den implantatstödda tanden eller distansstolpen. Tandborsten bör inte vara för liten, vilket minskar den rengörande effekten, eller för stor, vilket leder till obehag under borstningen. Plastöverdragen fiber rekommenderas. Rådfråga din tandläkare angående storlek, form och teknik för din interdental borste. OBSERVERA: Använd aldrig tandkräm i kombination med interdentalborsten.

  • Karies

    kariesVarför får man karies? Karies är en skada på tändernas emalj. Ibland talar man om tandtroll. Om karies inte behandlas i tid blir det hål i tanden.Varje gång vi äter och dricker något annat än vatten bildas det syra i munnen. Man brukar säga att tänderna utsätts för en syraattack. Saliven i munnen neutraliserar syran. Om tänderna får vila mellan varje gång du stoppar något i munnen så hinner saliven göra sitt jobb och stoppa syraattackerna. Därför är det så viktigt att inte småäta.Karies trivs bäst där du inte kommer åt med tandborsten. I kindtändernas gropigheter till exempel. Karies trivs också mellan tänderna, vid tandköttskanten och i kanten på gamla fyllningar

  • Trauma - olycksfallsskade tänder

    Det är lätt att få skador på mun och tänder

    Beroende på hur omfattande skadan är kan den vara mer eller mindre komplicerad att åtgärda. Tänder kan lossna. En större eller mindre del av tanden kan gå av. Ibland händer det även att man får skador på tandrot och käkben.

    Helt utslagen tand – vad gör du?

    Om tanden är avslagen eller lös ska du snarast kontakta din tandläkare. Och det är faktiskt så, att om tanden är helt utslagen kan du ofta rädda den. Förutsättningen är att du vet hur du ska göra.

    1. Om tanden är nedsmutsad – skölj den försiktigt i vanligt vatten. Undvik att beröra själva roten.
    2. Om du kan – försök sätta tillbaka den på sin plats.
    3. Om det inte lyckas – lägg den under tungan eller i mjölk. Det är nämligen mycket viktigt att hålla tanden fuktig.
    4. Kontakta oss så fort som möjligt. Ju tidigare du kommer till oss, desto större chans att tanden kan räddas.

    Mjölktänder

    Försök däremot aldrig att sätta tillbaka en mjölktand! Då kan du skada den nya tanden som är på väg upp.

    Vad gör vi?

    Vi gör en ordentlig undersökning med bland annat röntgenbildstagning för att se om skadan även omfattar tandrot och käkben. Vi testar också att tanden reagerar normalt. En avslagen tandflisa kan klistras fast igen. Om inte, kan den ersättas med en plastfyllning eller med en delkrona av porslin. Rörliga tänder kan behöva stabiliseras under läkningsperioden.

    Att tänka på

    Oavsett om du slagit av ett hörn på tanden eller om den varit helt utslagen är det viktigt att göra en noggrann uppföljning hos din tandläkare. Och du – barn och ungdomar har avgiftsfri tandvård till och med 19 års ålder.

    Vid skador på mun och tänder ska du alltid kontakta ditt försäkringsbolag!

  • Röntgen

    Röntgentekniken har använts i många år inom tandvårdsyrket som ett hjälpmedel för att ställa diagnos på sjukdom i tänder och käkben. Med hjälp av röntgenteknik går det att upptäcka sjukdomar i tänder och skelett i ett tidigt skede. Därmed är det också lättare att förebygga eventuella sjukdomar i munnen och tänderna tack vare röntgentekniken.

    En vågrörelse

    Röntgenstrålning är en elektromagnetisk vågrörelse, liknande det synliga ljuset, men med betydligt kortare våglängd. Strålarnas egenskaper skiljer sig också från det synliga ljuset genom att kunna tränga igenom vissa föremål, till exempel kroppsvävnad.

    Hur mycket röntgenstrålarna kan tränga igenom beror på tätheten i vävnaden. Eftersom skelett och tänder har större täthet är det också de som syns bäst på röntgenbilden. Vid skador på ben och tänder löses kalk ut ur det skadade området. Med en röntgenbild kan därför tandläkaren se skador som annars är dolda för blotta ögat, exempelvis karies och tandlossning.

    Röntgen är individuellt anpassat

    Vi röntgar inte dina tänder rutinmässigt. Det ska finnas en orsak till att göra en röntgenundersökning och varje undersökning är också individuellt anpassad. Tack vare dagens moderna teknik har den radioaktiva strålningen i samband med röntgen minimerats. Känsligare film och digital röntgenteknik har gjort att stråldoserna minskat ytterligare.

    Upptäckt som gav Nobelpris

    Det var professor Wilhelm Conrad Röntgen som 1895 upptäckte den dittills okända tekniken. Sex år senare, 1901, fick professor Röntgen Nobelpriset i fysik. Röntgenstrålarna har haft en mycket stor betydelse i bland annat medicinskt sammanhang och tandläkarna var en av de första yrkesgrupperna som använde sig av röntgen som hjälpmedel.

  • Slemhinneförändringar – Afte

    Du som har återkommande besvär med smärtsamma sår i munnen kan ha drabbats av något som kallas Afte. Det som är typiskt för Afte är just smärta från slemhinna.

    I början upplever många det som en brännande eller svidande känsla. Efter något dygn följs smärtan av ett sår på munslemhinnan. Såret kan vara ett eller flera och ha en storlek på 2-3 mm, ibland drygt 1 cm. Det är dock mycket individuellt hur intensivt man upplever smärtan.

    Ett aftöst sår är vanligen svagt gulaktigt, något ”smetigt” och är omgivet av en röd ringformad slemhinnerodnad. Såret uppträder framför allt på rörlig slemhinna, alltså i övergången mellan tandkött och läpp, på insidan av läppar och kinder samt på tungan.

    Orsaker till Afte

    Vi vet inte säkert varför vissa får Afte och andra inte, men ett är säkert – det varierar hur pass mottagliga vi är. Det har bland annat att göra med om vi varit utsatta för psykisk stress, hormonella variationer eller skada genom yttre våld.

    Smärtan går att lindra

    De flesta sår läker av sig själva inom 1-2 veckor utan ärrbildning. Det finns behandling som hos vissa motverkar uppkomsten av aftösa sår. Det går även att lindra smärtan. Om du besväras av afte kan vi ge förslag på olika behandlingar och hjälpa dig med smärtan. Som för alla andra sår i munnen som inte är borta efter 2-3 veckor gäller att du bör kontakta din tandläkare.

  • Snarkskena

    Den som lider av snarkning och/eller andningsuppehåll kan bli hjälpt av en snarkskena (antiapnéskena). För att du ska kunna få en sådan behandling krävs en noggrann utredning i samarbete mellan tandvård och sjukvård.

    Så fungerar skenan

    Snarkskenan förhindrar andningsuppehåll och snarkning genom att vidga andningsvägarna under sömn. En snarkskena lyfter fram underkäken. Det hindrar tungan att falla bakåt. På så sätt skapas goda förutsättningar att ta bort eller lindra besvären.

    Att tänka på i början

    En snarkskena framställs efter ett avtryck av över- och underkäken. Den är alltså personligt utformad. Det går inte att komma ifrån att den spänner något mot tänderna i början. Det behövs ofta ett par nätter för att vänja sig vid skenan. Det kan vara bra att träna att använda den i vaket tillstånd, kanske en stund framför TV:n.

    Efter några nätter blir du van och ska då bara använda skenan när du sover. En del upplever att de får mer saliv, men det brukar gå över efter en tid. I början när man tar ut skenan på morgonen, kan det kännas som att bettet inte stämmer vid vanlig sammanbitning. Efter 20-30 minuter brukar allt kännas som vanligt igen.

    Skötsel

    För den som blir behandlad med snarkskena är det extra viktigt med munhygienen. Det är viktigt att göra rent alla tandytorna – även mellan tänderna – med tandstickor eller tandtråd, innan man sätter in skenan på kvällen.

    Skenan ska borstas både före och efter användning med vanlig tandborste och tandkräm. Snarkskenan ska förvaras i vatten när den inte används. Annars riskerar den att torka och bli skev. Om passformen på skenan skulle förändras eller om den av någon anledning skulle gå sönder – kontakta oss. Skenan bör tas med vid varje besök hos tandvården.

  • Tandlossning

    TandlossningFörsta tecknet på tandköttsinflammation kan vara att tandköttet svullnar och blir rödare till färgen. Ytan blir blank och tandköttets strama anslutning till tanden försvinner. Det kan kännas ömt och kanske blöder när du borstar tänderna.

    Om du missar att borsta tänderna eller inte får dem ordentligt rena när du borstar, bildas plack (bakteriebeläggningar) på tandytan. Placken måste bort annars uppstår så småningom en tandköttsinflammation (gingivit) – kroppens försvar på bakteriernas angrepp. Rengör du däremot tänderna noggrant minst en gång per dag, brukar inflammationen läka ut inom några veckor. Tandköttet blir friskt och stramt igen.

    En infektionssjukdom

    En tandköttsinflammation som inte behandlas kan utvecklas till parodontit – tandlossning. Det är en infektionssjukdom och innebär att bakterierna på tandytan växer ned i den lilla tandköttsficka som uppstått och orsakar skador på rothinna och käkben.

    Den gamla placken (bakterierna) runt tänderna och nere i tandköttsfickan förkalkas så småningom och blir till tandsten. Tandstenen måste skrapas bort av tandhygienist eller tandläkare, annars blir tandköttsfickan allt djupare, tanden får sämre fäste och kan lossna. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlas, desto enklare blir den att åtgärda och vi kan undvika att infektionen sprider sig.

    Så här kan du undvika tandlossning:

    • Borsta tänderna noggrant varje dag och använd tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste. Gör rent alla tandytor – även mellan tänderna.
    • Rök inte! Undersökningar visar att rökare oftare drabbas av mer svårbehandlad tandlossningssjukdom.
    • Var uppmärksam när du borstar tänderna. Om tandköttet känns ömt och blöder under en längre tid – kontakta oss på Barkarbystad dental.
    • Besök oss på Barkarbystad dental eller tandhygienist regelbundet.